Go-go

Det skulle vara skönt att få en paus, om det så bara vore en ytterst liten paus. Rutiner är sköna och bekväma men ack så långrandiga om det går för långt. Det är en balansgång och det där med att hålla balansen är i sin tur någonting som blir tröttsamt i längden.

Jag är så glad över att vi får besök från huvustaden om exakt en vecka. Jag har redan börjat planera städning av lägenhet samt nya inredningsinköp. Jag har ett begär, ett begär som går ut på att göra om i lägenheten. Och jag är inspirerad. I helgen kommer ett IKEA-besök definitivt att vara nödvändigt. Vi får se hur detta slutar.

Recollections

Jag sitter just nu med denna bok framför mig. Kapitlet om Aristoteles är uppslaget och bredvid ligger anteckningar från föreläsningarna. Nu är det dags att förklara hur Aristoteles ser på eudamonia, det dygdiga livet samt människans funktion.

Jag kan inte säga att jag tycker att det enbart är pina, men självklart finns den automatiska spärren där, spärren som gör att det helt enkelt inte fungerar att sätta igång just nu. Jag borde ha insett att det inte kommer att gå att plugga hemma, här finns så mycket annat som måste göras. Tanken slog mig att jag skulle sätta mig ute och läsa men vädret är ju såklart inte på min sida.

Jag får helt enkelt sitta här tills jag växer fast i soffan och blir en del av inredningen.

Cool & collected

För ett par dagar sedan tänkte jag författa ett inlägg om hur mycket jag störde mig på att jag inte störde mig på någonting. Denna idé är dock helt utraderad.

Jag tycker att det är sorgligt när en människa tappar all sin glans genom att inte visa ödmjukhet mot de människor som har haft stor inblandning i denna persons succé, utan istället väljer att smälla dem på käften. Bokstavligt talat håna dem. Det spelar ingen roll att det i detta fall "bara" gäller en simpel fotbollsspelare, det är tendensen som är så ohållbar och äcklig att jag blir upprörd bara av att tänka på det.

Så, Adebayor, min respekt för dig är sedan länge försvunnen. Du är ett skämt. Ett jävligt dåligt skämt.

My funny valentine

Jag borde fortsätta skriva på min argumentationsanalys, men istället sitter jag här och väntar på att mitt hår ska bli svart. Jag ska skölja ur om fem minuter och antingen blir det påtagning av mössa som får stanna på huvudet tills jag funderar ut en lösning på det eventuellt kommande hårkaoset, eller så blir det till belåtenhet. Det återstår att se.

Blues for Pablo

Sebastian sover när han inte borde. Detta resulterar i att jag tar gulliga smygbilder och antagligen också i surhet från hans sida. Men han ser ju så liten och vän ut.

Sedan senast har jag hunnit med ännu en tripp till huvudstaden. Det har varit till yttersta belåtenhet. Jag har hängt med alla tre storebröder, min svägerska och min brorson och herregud vad dessa stunder är ovärdeliga. Man kan inte annat än le.

Nu ska jag försöka väcka mannen och få honom att springa och köpa godis till mig. Han har trots allt redan lovat.