Blues for Pablo

Sebastian sover när han inte borde. Detta resulterar i att jag tar gulliga smygbilder och antagligen också i surhet från hans sida. Men han ser ju så liten och vän ut.

Sedan senast har jag hunnit med ännu en tripp till huvudstaden. Det har varit till yttersta belåtenhet. Jag har hängt med alla tre storebröder, min svägerska och min brorson och herregud vad dessa stunder är ovärdeliga. Man kan inte annat än le.

Nu ska jag försöka väcka mannen och få honom att springa och köpa godis till mig. Han har trots allt redan lovat.